Prästgårdar - unikt kulturarv
PRÄSTGÅRDAR UTGÖR ETT UNIKT KULTURARV
De gamla husen representerar det bästa inom svensk arkitektur och bebyggelsehistoria. Men sedan 1960-talet har förändringarnas vindar blåst allt hårdare över kyrkans prästgårdsmiljöer. I dag pågår en intensiv utförsäljning av prästgårdarna, flera till privata ägare. Efter det att den sist boende prästfamiljen flyttade 1927 har prästgården i Torna Hällestad intill kyrkan hyrts ut till ett antal hyresgäster. Stiftsnämnden godkände en visning av gården till försäljning lördagen den 11 maj 1968 kl 13-15. Hans och Ingrid Bjärheim köpte den för 34 000 kronor. Då var den ordentligt nergången och inte beboelig.
De första prästgårdarna uppkom i tidig medeltid i samband med att kyrkan invigdes. Bönderna tvingades att donera en gård som skulle försörja prästen. Fram till 1800-talet fanns på landsbygden ingen egentlig penninghushållning, det enda man kunde leva på var vad jorden och djurhållningen gav, en ekonomi helt baserad på självhushållning. Tiondeboden och visthusboden var därför viktiga byggnader liksom fähus och lada. Man byggde ett hus för varje ny funktion som kom till, på så vis kunde upp till ett 20-tal hus finnas även på mindre prästgårdar.
Prästmöllan vid Trollskogsvägen gav tionde till prästen genom det som maldes vid vattenkvarnen där, därav namnet på den platsen vars mölla tillverkades redan i slutet av 1600-talet. Från 1650-talet blev kyrkoherden ordförande i sockenstämman
och fick då större makt och myndighet i sin socken. Hans nya sociala roll kom att markeras genom en mer ståndsmässig byggnad.
Protokollen berättar att livslängden för dessa hus var mycket kort. Man hade inte förstånd att skydda dem mot fukt och regn, golv lades direkt på jorden och taken hade ingen bra avrinning.
När prästen dog fick hans familj bo kvar i prästgården i högst två år. I samband med hans frånfälle gjordes en husesyn som bedömde huruvida prästen skulle förvaltat prästgården väl eller missskött den. Det förekom att prästänkan dömdes till böter för husröta. Däremot kunde hon få bo kvar om hon ingick äktenskap med tillträdande präst.
Prästgårdarna var inte som de militära boställena byggda av kronan utan av de lokala bönderna på uppdrag av sockenstämman. Skiftesreformema en bit in på 1800-talet skapade ett ökat välstånd på landsbygden som manifesterades i stora mangårdsbyggnader med högt i tak och den klassiska mycket rymliga prästgården skapades. Färgerna blev ljusare, modefärgen är gul och det blev modernt med verandor.
Entréverandan på den forna prästgården i våran socken finns kvar. Tidigare fanns även en veranda på husgaveln ut mot Kyrkovägen och innanför den expeditionen. Administrationen tog ofta dens största delen av kyrkoherdens tid, att föra kyrkböckerna, sköta räkenskaperna, skriva sockenstämmoprotokoll och så hade prästen ansvarsområden inom fattigvården, läs- och skolundervisning, husförhör och dessutom för hushåll som kunde omfatta upp till 20 personer samt att ta emot besök i prästgården som ibland fungerade som en sorts gästgivaregård.
Huvuduppgiften var att predika i kyrkan, döpa, konfirmera, viga och begrava folk och vara själaförsörjare, så jäkt är ingen modem uppfinning. Prästernas insats vad gäller läsunder visning och skolväsende utgör en grundläggande del av vår bildningshistoria. Den svenska folkskolan föddes i prästgårdens hägn
Den stoa förändringen kom efter 1910 då en helt ny löneform klippte av banden mellan prästgården och det tillhörande jordbruket. Nu skulle prästen inte längre vara bonde. Så byggdes prästlöneboställen som också de fick gå under benämningen Prästgården (längst ner på Prästvägen) uppförd redan 1894. På 1920-talet hade alla jordbruk avskiljts från prästgårdarna och arrendatorer sattes till att sköta lönebostället.
Hellestads församling i Torna kontrakt fick sin prästgård 1645 efter blodbadet 1644 då Gustaf horn med sin svenska här anföll från väster. Dalby prästgård, då belägen vid dagens Gästis brann ner till grunden och Hellestad blev moderförsamling 1645-1923.
I förteckningen Series pastorum står som präst inskriven Mörten Jörgensen 1640-1655, härefter 1655-1699 Sven Knutsson på kronogodset Västra Tvet som var häradsprost och bekant med den svenske kungen och drev på att försvenska oss. Sedan följer 21 präster innan den sista prästfamiljen som bodde i prästgården, Emil Lundblad kom hit 1925. Efter två år flyttar familjen till Dalby nyuppförda prästgård.
Mellan 1957 och 1974 är Erik Falkstedt präst, 1974-1997 Anders Blomstrand och 1998 tillträdde nuvarande Martin Cruce.
Åren 1814-1830 var Johan Åkerman prebendekomminister i församlingen. Han gav ut "Försök till beskrifning öfwer Hellestads pastorat" i vilken berättas om folkets leverne, gårdar och klimat, tryckt på Berlinska i Lund 1828. Åren 1764-1923 var det prebende här vilket betydde att pastoratets inkomst utgjorde lön till någon med annan tjänst i kyrka eller skola.
I boken Svenska prästgårdar står att läsa mer om dessa historiska byggnader. Recension har varit införd i tidningen Kvällsstunden. I kyrkans vapenhus finns en förteckning över herdarna från medeltiden och fram till våra dagar.
