Kyrkans historia

Medeltidskyrkan i Hällestads församling i Torna härad och kontrakt är förmodligen grundlagd på 1100-talet. Under årens lopp har den emellertid genomgått så stora förändringar, att inte mycket av den ursprungliga helgedomen återstår.

Så byggde man t ex vid mitten av 1800-talet om korpartiet - som ursprungligen hade en rak avslutning - och byggde till korsarmar mot norr och söder. Samtidigt revs de båda gravkapell som hade använts för att inrätta sitt platser åt de många kyrkobesökarna.

Redan 1828 berättade prebendekomministern Johan Åkerman i sin bok »Försök till Beskrifnnig öfver Hellestads Pastorat» om kyrkans prekära platsbrist: »Ijemförelse med Församlingens Folkmängd är hon allt för liten och trång, ehuru man öfwer allt anbragt bänkar och säten så tätt som möjeligt.»

När Hällestads kyrka en gång byggdes, var det som annex till Dalby och den församling som fanns kring klostret där. Men i nära 300 år var Hällestad moderförsamling i pastoratet, sedan prästgården i Dalby vintern 1644 - 45 hade bränts ner av svenska armén under general Gustaf Horns krig i Skåne.

När läget hade lugnat ner sig och freden vid Brömsebro var sluten, skrev kyrkoherden i Dalby, Morten Jörgensen, till Kristian IV och berättade att han var husvill, och att även hans andra gård i Hällestad hade förstörts. Nu bad han underdånigt kungen att i stället få disponera en kronogård alldeles invid Hällestads kyrka och där bygga ny prästgård.

Redan i september samma år kom kungens positiva svar. Kyrkoherden fick flytta till Hällestad, men i gengäld skulle avkastningen från gården i Dalby gå till danska kronan, och om den var mindre än intäkten från gården i Hällestad, fick prästen vara så nod att själv svara för mellanskillnaden!

År 1764 kungjorde ett annat dekret - denna gång från den svenska kungen - att Hällestads pastorat skulle vara ett prebende, d v s att kyrkoherdetjänsten som löneförmån gavs till den ena »Thelogice Adjunkten» vid Lunds universitet. Prästens arbetsuppgifter fullgjordes av en prebendekomminister, som bodde i Hällestads prästgård.

En sådan prebendekomminister hette Nils Wanngren och var ursprungligen snickare. I den egenskapen hade han år 1901 byggt altaret i Hällestads kyrka.

Arrangemanget bestod till 1923, da prebendet avskaffades. Några år senare byggdes ny prästgård i Dalby, den i Hällestad såldes och Dalby (med betydligt fler invånare) var åter moderförsamling i pastoratet.

Under medeltiden var det inte många som ägde en bibel eller kunde läsa. Det mest sevärda i Hällestads kyrka är därför de målningar som för den vanlige församlingsbon berättar om evangeliernas innehåll. Biblia perum - den fattiges bibel - kallas sådana målningar.

Texten är hämtad från skriften ”Hällestads kyrka i Torna kontrakt”, utgiven av Dalby kyrkliga samfällighet 1994.